Har skrivit det här för ett tag sen, och publicerat det på ett annat ställe, men oturligt nog var de för fega för att publicera min del 3, så nu kör jag trilogin (lol) här istället ^^
Uppdelat i tre delar kommer jag dra upp ämnet invandring, alla gånger i en speciell infallsvinkel.
”Islam är Sveriges största hot”. Så lyder SD;s valkampanj.
Det SD visar, och de hela deras politik bygger på, är ett missnöje som folket har. Riktat mot invandrarpolitiken. För den suger. Men de andra politikerna vågar inte göra något och det är ju på det SD vinner, de ÄR rasistiska och främlingsfientliga i deras politik men de vågar prata om invandring och det tjänar de på. För att låtsas som att det inte finns något fel håller inte.
Och sedan har SD till viss del rätt. Ja, många, väldigt många muslimska invandrare kräver väldigt mycket pengar när de kommer hit som skulle kunna användas till minst lika viktiga saker, skolans uppbyggnad t ex. Men att slänga ut muslimerna, att särbehandla dem osv är då inte heller lösningen. Lösningen ligger i att få in alla invandrare i det svenska samhället (vidare utveckling av detta i del två).
Att älska sitt land är inget fel. För vad är felet med att älska sitt land? Nä just det. För när du säger att du älskar Sverige så blir du en nationalist.
Det är ett fel som vi svenskar gör. Vi är så rädda att bli nationalister att vi inte vågar vara patriotiska. Ett exempel är att du inte alltid får ha svenska landslagströjan eller en mössa eller liknande på i vissa skolor (jag trodde det gällde överallt, men brist i fakta, dock vet jag att denna regel finns på vissa ställen). Dock får du lov att ha vilken annan landslagströjan som helst.
Förstår ni hur fullkomligt befängt detta är?! Som det svenska samhället så tydligt markerar så får du inte älska ditt eget land! Varför? För oj, ja då är du en nationalist, rasist och främlingsfientlig och tycker att alla/allt ska vara svenska och svenskt och att någon är brittiskt eller alban, då går inte an. Oj ja... Ser ni vad jag menar? Fullkomligt befängt, ändå är det det som gäller. Det är knappt att när Sverige spöar skiten ur världen i vinter-OS som jag får ställa mig upp och skrika ”SVERIGE!!!” och springa omkring med svenska flaggan i högsta hugg och vara allmänt superglad och stolt över att mitt land. Nu gör jag inte detta, för jag är inte sportintresserad, men om jag gjorde, så skulle jag utan tvekan bli kallad för nationalist eller sverigedemokrat osv. Men jag är ingen nationalist. Jag är en patriot.
Att älska sitt land är aldrig fel, det är när det går över gränsen och man börjar hävda att ens egen nation överglänser andras som det gå fel. Patriotism och nationalism går hand i hand, det har många förstått, men i det svenska samhället är man så rädd att vara patriotisk för då blir man helt plötsligt en nationalist tror de flesta. Och nä, så är det inte. För – även om för även om patriotism leder till nationalism så älskar du bara ditt land som patriot, medan ser ner på andra land som nationalist. SKILLNAD!
Se bara på britterna! Om de inte är patrioter så säg; vilka är? Och ja, om Storbritannien inte är på väg att bli ett nationalistiskt land, då är banimej inte Sverige det häller.
Eller jo, det kanske vi är. Kanske så är det så att för att majoriteten av nuvarande ledare inte vågar ta fighten om invandring och utveckla vårt land så kommer den nuvarande minoritet av SD;s att växa till över 10% och sen har vi Nazityskland i Sverige. För det var allt som krävdes. 10 procent och en kris för att Hitler skulle bli ledare och kolla vad som hände. Ojsan.
Ska vi jämföra likheter? Har vi en kris? Ja, invandringspolitiken. Har vi ett nationalistiskt parti i riksdagen? Ja, SD. Är de över 10%? Nej, men det är inte långt kvar om inte någonting görs, och om SD vinner nästa val ger jag upp min dröm skänker mitt liv åt att Sverige inte ska bli nationalistisk, för mitt land.
Sveriges största hot i nuläget är inte islam, det är nationalism. Jag älskar Sverige, och därför skall jag härmed skydda det från detta hot som den patriot jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar